Ja jösses.....

....så längesedan det var jag bloggade då. Och så har det hänt så mycket det sista året, men hade inte kunnat skriva om det ändå. Är inte ämnat för allmänheten.

Jag har bytt arbete. Jobbar fortfarande i kommunen, men annan arbetsplats. Inte så kul att mista mina bästaste arbetskamrater, men så är livet. Har ju kvar dom ändå, mina vänner.

Renoveringen pågår fortfarande. Men snart..... Bara "lite" fix i hallen kvar innan vi tar jullov. Hela helgen ska gå åt till det. Hoppas bara min kropp inser det också. Men har en enastående man och en underbar son som fixar det annars, med hjälp av svärfar.

Vovvisarna är också nästan som vanligt. Ja, Nikita är ju som hon är förståss, får sina mentala sammanbrott ibland och lever rövare här hemma. Växlar mycket mellan "hundjävel" och mattes lilla sockerhjärta, inte högt då alltså utan tyst för mig själv. Dyrt blir det ibland i alla fall :(

Vad är då på gång då? Ja, julen närmar sig. Kul va? Gör det ju för alla ;) Inget spännande alls. Men man vet aldrig........

Vet ni förresten... Det blir väldigt mycket köttfärslimpa av 1,5kg blandfärs och alla andra ingredienser jag vill ha i. Inget problem egentligen, men undrar hur jag tänkte där ;)

Julefrid

Jaha, så var julen 2010 över. Nu väntar nyår. Hoppas att 2011 blir bättre än 2010. Har väl inte varit helt åt skogen, men kunde varit bättre. Hörde på radion häromdagen att man skulle ringa/skriva in till programmet och berätta vad som var det bästa som hänt dig under 2010. Jag kunde inte komma på en enda grej. Till slut beslutade jag att det var att jag hade överlevt, det får man ju vara glad över. Det har ju liksom inte riktigt gått åt vårt håll om man säger så. Det enda positiva är att det har gått så bra för André, körkort, jobb, skolan m.m
Idag upptäckte jag att Nikitas ena hörntand är av. Precis som det inte har varit nog med veterinärskostnader detta året. Sjukt mycket "krabb" med vovvarna. Nikita än det ena än det andra, och Bella med operation och allt. Nu får det fan vara nog rent ut sagt. Och jag som har varit sjukskriven över fem veckor, ingen fet lön man får då. Men man får väl leva på kärleken, är väl det enda som är säkert och bestående i detta huset.
Gott slut och gott nytt alla intresserade.

Vinter

Snö och -10.
Jaha, nu är ordningen återställd. Det har blivit vinter. Inte det där jäkla blöta, blaskiga som det brukar utan riktig ordentlig vinter. Det är ju så här det ska vara. Märks att vovvarna inte är vana vid det. De får "tassakramp" när vi går ut. Blir helt stela och kan inte röra sig. Jag får jobba på att hålla igång dom då.
Jag måste se till att skaffa ett par riktiga vinterkängor. Och då helst vattentäta. Har sneglat lite på ett par på Jula, klarar temperaturer ner till -30. Inte snygga men jäkligt praktiska. Men vem kan vara snygg utan att frysa? Hellre varm än snygg ;) Nu när snön kom så åkte termobyxorna fram. Men vad jag fick kämpa för att få på dem. Har ju gått upp några kilo och det märks ju direkt på kläderna. Men om jag lägger mig ner på rygg så kan jag knäppa dragkedjan. Men tryckknapparna finns inget att göra åt, får dra ihop med en livrem istället. Tur förresten att det är tryckknappar, annars hade det väl slutat med en olycka. Knapparna kunda flygit ut och skadat någon. Allvarliga grejor det där. Finns bara en lösning, får göra mig av med de fem extrakilona snabbt som tusan nu. Tror jag börjar direkt, ska bara kämpa mig i mina termobyxor först och redan då har jag säker gjort av med frukostkalorierna. Ses ute i snön.
Tjingeling

Förkylning

Fy katten va tradigt det är!!! Och nu när man verkligen inte har tid att vara sjuk. Men vi kvinnor är mästare på att hålla sjukdom borta. Stoppar i sig Alvedon och låtsas som ingenting. Det behövs mycket för att däcka en kvinna av min kaliber ;) Män däremot, stackars släkte. En liten bacill i systemet och de kan inget annat än att ligga på soffan och inte svara på tilltal. Varför är det så? Jag förstår inte riktigt, och det är väl inte meningen att jag ska det heller. Om jag är sjuk så måste jag fixa allt ändå. Städa, laga mat, gå ut med hundarna, hålla ruljangsen igång liksom. Det ligger lite i det där "kvinnor kan". Nähä, nu ska jag gå och ta två Alvedon och låtsas som ingenting. Tjingeling!!!

Längesedan

Oj vad längesedan det var jag uppdaterade här. Är så att Facebook kom in i mitt liv och då kände jag att jag inte behövde dela med mig här, men det var ju taskigt mot mina trogna läsare. Så nu är det skärpning!
Livet rusar ju på och jag tycker inte det händer så mycket. Man jobbar, städar, tvättar, renoverar och sköter djuren. Samma sak varje dag.
Regn, regn och åter regn. Nu är det så tråkigt så man vill gå i ide. Snart blir det väl en ljusning när julen står för dörren. Alla ljusstakar och stjärnor som ska upp. Hoppas bara det kommer lite snö också så blir det ännu ljusare.
Tjingeling

Sommar :)

Får väl hoppas att värmen kommer snart. Fortfarande åker raggsockarna på om kvällarna, och de varma jackorna har jag inte heller lagt undan.
I helgen har vi fått lite ordning utomkring. Klippt gräset som var knähögt, städat upp på altanen och planterat lite uteblommor. Blev riktigt fint faktiskt. Vi premiärgrillade också. Karré med klyftpotatis och tzatziki i lördags och korv igår, mumsigt!!! Hundarna tyckte nog också att det doftade ljuvligt, de lämnade inte grillmästaren, Patrik, under grillningen.

Men vad hände nu då?

Ja, man slutar aldrig att förvånas. Igår när jag skulle ta sista kisserundan med vovvarna så fick Bella riktigt spelet. Var lite så där att jag kände på mig att det skulle vara vilt ute så jag förberedde mig med att koppla Nikita eftersom hon drar efter djur lite då och då. Tänkte att det orkar jag inte jobba med ikväll så därför åkte kopplet på. Satte vovvarna innanför dörren och öppnade. Gick ut som vanligt och sa "varsågod". Det var signalen, Bella flög ut som skjuten ur en kanon. Tog trappan i ett skutt och drog skällande ut på åkern. Jag stod kvar vid dörren med hakan hängande vid knäna. Fick titta två gånger i andra änden av kopplet för att se om jag verkligen hade kopplat rätt hund. Men det hade jag. In med Nikita igen och ner vid tomtgränsen och börja vissla. Månklart som det var så kunde jag se den gamla skruttan springa runt på åkern som värsta spårhunden. Efter några arga "HIT" så kom hon skuttandes med svansen viftande. Jäkla và kul detta var matte, tycktes hon säga. Men vad var nu detta då? Så här har hon inte gjort på många år. Kanske är det kloklippningen i förgår som har gett henne nytt bränsle. Men kul var det att se att det finns krut kvar i den gamla "käringen" ;-)

Insnöad

Ja så är det, vi är totalt insnöade. Ingenting är roligt, man går bara och väntar på våren.
Nikita har varit sjuk ett tag. Det var nån infektion i halsen. Denna gången väntade jag inte så länge innan jag sökte veterinär. När hon hade tandvärk trodde jag att äntligen har hon blivit lugn, men så var det ju inte. Det tog inte lång tid för matte att inse att det var något som inte stämde när hon plötsligt var en lugn och trött hund. Så det var alltså halsen som spökade. Efter ett tag med kortison så är hon "tillbaka" igen. Men nu är det inte så lätt att aktivera henne. Kan ju inte ens gå de vanliga rundorna pga snön. Men det går bra att busa i snön. Nikita blir som tokig, hon bara älskar det. Bella är inte så förtjust. Visst får hon också sina "flipp", men de är sällsynta. Katterna får också stå ut med mycket från Nikita. Det var nog det första som visade att hon var på bättringsvägen. När hon var dålig orkade hon inte bry sig om dem, men nu tar hon verkligen igen den förlorade tiden.

Min man...

....är den bästa som finns, tycker jag i alla fall. Igår var det tre år sen vi förlovade oss, och som vanligt så kom min man hem med en underbar bukett blommor. Han glömmer aldrig en sån dag. Det är en av de många anledningar till att jag älskar honom så mycket. Så nu vet alla det ;-)

God Jul

Nu är det jul igen. Vad tiden går snabbt. Konstigt att man alltid ska bli så stressad. Idag har jag världens huvudvärk och ont i magen. Det är all stress, och jag vet inte varför, finns egentligen ingen anledning för hysteri.
Renoveringen går långsamt framåt. Inte så kul att ha så uppställt nu när det är jul, men nästa jul...(längtar)
Igår gjorde jag nåt så ovanligt (vid jultid i alla fall) som att koka ärtsoppa. Mums... är ju såååå gott. Nu har vi mat hela julen ;-) Idag står det trattkantarellstuvning på schemat. Är ett måste på julbordet. Min ena bror tycker det är minst 50% av julbordet (de där 50%:en ökar ju närmare jul vi kommer, är nog uppe i 78% nu) Så det är nåt jag bara måste hinna göra varje jul. Eftersom jag börjar jobba idag kl.16 och jobbar tills imorgon kl.15 så får jag göra stuvningen idag ;-) Gör allt för min bror, säger han att han vill ha stuvning så fixar jag väl det. Puss på dig ;-)
Kram till alla, och God Jul.